FÖRSÖKSODLING OCH UTVÄRDERING AV NYA, HORTIKULTURELLT VÄRDE­FULLA LIGNOSER

Provodling och testning med påföljande selektion av hortikulturellt värdefulla lignoser är en långvarig process i vilken inte bara de nordiska institutioner som representeras i NAU deltager. Utvalgets främsta uppgift är här att, i mån de ingående institutionernas resurser medger, tillse att hortikulturellt lo­vande träd och buskar blir uppodlat i så många klimatzoner som möjligt och att en första utvärdering av dessa försök blir tillgänglig för de institutioner som skall gå vidare med materialet.

För det sydhemisfäriska materialet blev denna första utvärdering klar i slutet av 80- talet. Som väntat visade det sig att Färöarna och Västnorge har haft störst framgång. För de övriga delarna av Norden är resultaten sämre. En faktor som väsentligt försämrade förutsättningarna för många arters vida­rekultur där var de extremt kalla vintrarna som drabbade stora delar av Europa 1985-1987. Ytterst få sydhemisfäriska växter klarade dessa. Desto mer glädjande var då re­sultaten på Färöarna, vilka utförligt redovi­sats i boken “A century of tree-planting in the Faroe Islands” (Torshavn 1989). Försök under 1900-talet har, trots många motgångar (särskilt orkanen 1988), resulterat i ett antal plantager, vilka förutom att de betyder mycket för färingarnas välbefinnande också kunnat utgöra viktiga försöksområden för de nya träden och buskarna från Syd­hemisfären.

Bland arter som insamlats under Utval­ gets expeditioner och som redan gjorts till­gängliga för privatodlarna på Färöarna kan nämnas sydbokarna Nothofagus pumilio och N. betuloides, samt barrträden Arauca­ria araucana, Athrotaxis cupressoides och Libocedrus bidwillii. Bland prydnadsbuskar som börjar spridas i privatträdgårdarna hör sydamerikanska Berberis-arter, Buddleia globosa, Cassinia vauvilliersii, Chilio­trichum diffusum, Embothrium coccineum, Fuchsia magellanica, Hebe-arter, Hoherla glabrata och Pernettya mucronata.

För många inom trädgårdsbranschen i Norden torde flertalet av de uppräknade ar­terna vara helt okända. Urvalet ger samtidigt en föreställning om det mycket speciella at­lantklimatet.

I Västnorge medförde särskilt vintern 1979 ett bakslag, men även där kommer nya arter och provenienser att kunna berika plantskolornas sortiment. Exempel på så­dana är Chiliotrichum diffusum, Coprosma cheesemannii, C. pseudocuneata, Hebeodora, H. pinguifolia, Nothofagus antarc­tica, N. pumilio, Podocarpus lawrencei och P. nivalis.

Även i Danmark har några artselektioner från Sydamerika släppts, nämligen Baccha­ris magellanica ‘Baca’, Escallonia rubra ‘Esru’ och E. virgata ‘Esta’.

Utvärderingen av Japan/Korea-materia­let pågår ännu (1990). Material från expedi­tionerna finns i kultur på ca 50 platser i Nor­den. Redan nu står det emellertid klart att ut­bytet av Östasien-expeditionerna är stort och att materialet kommer att kunna få bety­delse för de södra och mellersta delarna av Norden.

Bland koreanskt material av särskilt  in­ resse kan nämnas flera nya provenienser av Abies koreana, nu för första gången repre­senterad också av material från Sydkoreas fastland, Abies nephrolepis, Acer mand­shuricum, A. triflorum, Alnus maximo­wiczii, Carpinus cordata, Cornus kousa, Euonymus macropterus, E. oxyphyllus, Magnolia sieboldii, Malus baccata, Pyrus ussuriensis, Rhododendron mucronulatum, R. schlippenbachii, Spiraea-arter, Sorbus commixta, Syringa- och Weigela-arter.

Det japanska innehåller intressanta taxa som Abies homolepts. A. marlesii, Acer ar­gutum, A. shirasawanum, A. ukurunduense, Alnus firma, A. hirsuta, Cryptomeria japo­nica, Fagus crenata, Magnolia hypoleuca, M. sieboldii, M. stellata, Picea glehnii, Pinus koraiensts, Populus maxtmowiczii, Rhododendron albrechtii, Sorbus-arter, Trochodendron aralioides och Weigela­ arter.

Exempel på arter och provenienser som efter drygt tio års prövning befunnits od­lingsvärda och släppts på den kommersiella marknaden i ett eller flera av de nordiska länderna är perennerna Aruncus aethusifolius (nya kloner) och Sanguisorba bakusa­nensis samt lignoserna Aristolochia man­churiensis, Cornus controversa, Malus bac­cata (ny proveniens), Sorbus ‘Dodong’ (en utvald klon av en helt ny rönntyp släkt med S. commixta), Weigela florida och W. mid­dendorffiana.

Flera av de insamlade prydnadslignoser­na, t ex Clematis-, Malus-, Rbododendron­ och Weigela-arter, är potentiellt intressanta ur vidareförädlingssynpunkt. Clematis ko­reana används redan nu i Sverige som kors­ningspart för framställning av nya klematis­ sorter.